The horror....the horror

...jag visste det direkt när markören i skrivprogramet blinkade utan att en enda bokstav kommit fram fastän jag visste säkert att mina fingrar slagit ned flera gånger på tangentbordet. Eller, jag kanske inte visste, jag fruktade genast det värsta. Den bärbara datorn. Min bärbara dator. Min Hilma. Var illa därad. Vad som hänt visste jag inte. Jag vet aldrig vad som pågår i datorer. Men att att skriva med den gick inte. Inte det minsta. Eller jo, det gick att skriva om man kunde finna sig i att det gick vansinnigt sakta. Och det är inte ens ett alternativ.
Jag gjorde allt för Hilma. Virussök, defragmentering, rensning, hotade henne verbalt, uppgraderade drivrutiner, hotade henne fysiskt, uppgraderade windows och till slut ominstallerade jag windows. Men icket. Nej. Inte.

Här höll jag på att förlora humöret. Rejält. Fanskapet är knappt ett drygt år gammalt och den köptes för att min förra blev stulen. Efter samtal med supporten så har jag nu gått igenom all hårdvara och det verkar inte vara något fel. Faktum är att den verkar funka igen. Men jag vågar inte testa den ordenligt riktigt ännu innan jag hamnat i sådan harmoni att jag inte nystar den genom rutan om den krånglar igen. The Horror...

På tal om horror och alternativ barnuppfostran så hittade jag detta klipp på min gamla stationära dator som jag nu fått veva igång igen.



Här kan man se en genuin reaktion av hur man agerar av att vakna när en galen clown står i ditt sovrum med en husqvarna i full gång. De, ytters få hoppas jag, som fått uppleva det har aldrig riktigt fått chansen att beskriva hur känsla var. Men tydligen ,såsom pojken säger, så är det riktigt fel sätt att vakna på. Whats wrong with you!?
Ja den som visste.